Vinkat av Storebror vid tåget...

Det känns helt fel att sätta sitt barn på ett tåg å så vinka hej, hej. Men åhhh vad jag är glad för storebror. Med pirr i magen åker han nu tåg alldeles själv en timme till storstaden där J möter upp. Han ska få vara i centrum å minst i skaran i två dagar. Om vädret nu blir liiiite bättre väntar Grönan annars blir det en del andra roliga aktiviteter. Känner jag Storebror rätt så skulle det räcka med att få sitta i mitten av två som orkar lyssna på allt tjatter om Star Wars och kanske ställer en fråga då och då :D

Med sig i ryggsäcken har Storebror en present. Det är presenten jag gjorde förra veckan som jag önskar att jag gjort till mig själv för 9 år sedan. Då låg storebror i magen och jag trodde att jag skulle minnas allt. Det gjorde jag ju så klart inte och allt behöver man ju inte minnas. Men en del saker är ganska roligt att komma ihåg särskilt när barnen blir stora nog att fråga själva eller när barn nummer två kommer och man själv jämför graviditeterna. Det är en minnesbok från graviditeten där man kan skriva upp saker man vill komma ihåg. Jag gjorde ett vikalbum och på framsidan är det förtryckt vad man ska fylla i och baksidan är blank. Där kanman fylla i allt anat man själv kommer på, skriva upp packlista till BB eller varför inte datum då teststickan visade ett +.

Gjorde även en presentask i samma stil att förvara boken i.

Eftersom jag inte vet om det blir en liten tjej eller kille har jag kört på rosa/blått tema. På rosa bandet står "It´s a girl" och på det blå bandet "It´s a boy".

Boken/albumet utvikt.

Närbild på första två sidorna.

Baksidan.

Fick just rapport om att Storebror har kommit fram till Stockholm och han och J har hittat varandra. *pust* Nu får jag försöka hålla mig från att ringa hela tiden, konstigt hur mycket man längtar efter honom så fort han inte är hemma.